Det var jag som svek..det var jag som gjorde bort mig...allt var jag..


hur kan man vara så klumpig på alla sätt och vis? det går bara inte.. jo jag lyckas.. jippie..
Varje ord ja säger, varje låt ja lyssnar på, varje liten sak jag gör, varje andetag ja tar.
så är du där..spelar ingen roll om ja sitter och äter maten så har ja ätit den med dig..det spelar ingen roll vilken låt ja lyssnar på ha ja lyssnat eller dansat den med dig.. spelar ingen roll vars ja går på vägen har ja gått där med dig.. brevid mig.. hela tiden..varje minut och varje sekund. Nu då? Allt borta.. efter denna låga vänskap finns ja inte för dig.. ja svävar inte ens i dina tankar.. eller? Det finns inget som tar oss tillbaka på den väg vi var..Den vägen det var Du och Jag, där inget kom emellan. Två tjejer som alltid var där..bredvid varandra..
Ja ska tydligen ta de här som en lärning, en lärning att inte släppa in folk på livet.. och de är sant de tänker ja inte göra..för Jag lyckas bara svika...och ingen kommer nånsin kunna ta din plats,
Äkta vänskap...ja de var det..ända tills ja kom in på fel spår.. fel väg...en mörk väg.. sprang i väg från dig.. varför gick ja inte bara till dig för att söka hjälp? för ja kunde inte.. för ja viste att inget kunde hjälpa mig..som du sa själv..ja måste klara det själv..